Sirius motsvarighet till Zinedine Zidane: Pierre Gallo. Han är nååågot sämre än Zizou dock, men i övrigt ganska lika varandra. Båda är annars kompletta mittfältsgiganter – fast på olika nivåer. Genialiska passningar, läckra finter, fina tacklingar, grym bollbehandling, vasst skott, finter, med mera. Största skillnaden är dock stabiliteten. Gallo är vår i särklass mest rutinerade spelare, med hela 99 allsvenska matcher i bagaget. Men det är inte alla gånger han beter sig så rutinerat heller. Dessutom har han en gamnacke som hänger som in i helvete vid motgång, och då är det inte kul att se honom alla gånger. Loj och så. När han är i form däremot – då är det en fröjd att se på Herr Gallo.

Försäsongen var en sådan tid. Gallo nickade in sitt livs första mål, smattrade upp bollar i krysset och styrde i övrigt perfekt på mitten. En av få spelare på försäsongen som verkligen stack ut. Men sedan när serien inledde har jag inte varit lika glad på honom alla gånger, men de senaste matcherna har han varit kanon. Han verkar verkligen ha funnit sin rätta position nu. Centralt släpande, ett par steg tillbaka i mitten, där han kan få utrymme att servera sina passningar och vara den speldirigent som han faktiskt är. När han är på topp kan de övriga innermittfältarna slå så kallade alibipassningar till honom. Det är lugnt då. Gallo kirrar ju biffen. Men mot LSK fanns det ingen Gallo att servera alibipassningar till och då sket sig vårt spel.

Apropå likheten med Zizou. Undra om Gallo kommer att slå någon kylig straff i något framtida kval upp till Allsvenskan, och om han avrundar sin karriär med en skalning? De har samma målgest, antingen fingret i vädret eller en enkel tokrusch. Euforisk glädje. Underbart.
Måste för övrigt starkt rekommendera AIK:s historiksida. Pierre Gallo finns med bland ”500 AIK:are” och där står det en hel del läsvärt om honom. Lite kuriosa är ju att han som ung hade Michel Platini som förebild, Frankrikes bästa spelare genom tiderna tillsammans med nutida Zizou.

Gallo är en spelare med klass. Helt klart. Han gör inga fula mål inte. Minns fortfarande det där kanonskottet i krykan på försäsongen. Men: mot Väsby United gjorde han äntligen mål igen och även denna gång var det en fröjd för ögat. I fjol bjöd han ju på ett av årets konstigaste mål också, när han från konstig vinkel distansskottade upp bollen i krysset. Smaskigt. Bägge målen finns att bevittna här nedan. Passar för övrigt på att bädda in Gallos enda allsvenska mål här nedanför också, samt det snygga målet borta mot Falkenberg i fjol.

Jag är bra sugen att bädda in lite fotbollsgodis från Zizou också, men eftersom att det här faktiskt är en Siriusblogg - till största del - så struntar jag i det. Gallos fotbollsgodis smakar tillräckligt bra.

Sirius - Väsby (2009).

Falkenberg - Sirius (2008).

AIK - Oddevold (1996).