Topp 5-lista med motivering. Ettan må vara något kontroversiell, men så är det.


1. Mattias Asper (Mjällby AIF)
Meriterna och statistiken talar sitt tydliga språk i det här fallet. Mjällby har släppt in i snitt ett mål varannan match och det är ju inte bara Aspers förtjänst, men ändå. 90 % räddningsprocent är i alla fall bäst i serien och dessutom har han hållit nollan i 10 av 16 matcher. För nio år sedan köpte Real Sociedad honom för 24 mille och för lika många år sedan var han med i Sveriges EM-trupp. Trots mjukisbyxorna måste jag credda Asper för sin säsong så här långt. Undrar dock hur han klarar sig i Allsvenskan nästa säsong? Inte riktigt glasklart, men på den här nivån är han outstanding.

2. Stojan Lucic (Falkenbergs FF)
193 cm långe Lucic hämtade Falkenberg från Assyriska inför säsongen i fjol och då fick målvakten sitt stora genombrott. I fjol räddade han flest skott av alla målvakter i serien, dessutom höll han nollan elva gånger. Statistiskt sett blev han den nästbäste målvakten då. I år har han blivit bättre match efter match och blev stor matchvinnare senast. Kan verkligen svara för idioträddningar ibland och mitt tips är att Lucic spelar i Allsvenskan eller någon annan (bättre) liga, nästa år.

3. Henrik Gustavsson (Åtvidabergs FF)
”Fimpen” har både rutin, klubbhjärta och vinnarinställning. Gapar på bra under matcherna och gör skäl till kaptensbindeln. Inte helt stabil dock - lite ojämn emellanåt. Denne 32-åring har spelat i Åtvid i över 12 år nu och förtjänar i alla fall att få testa på allsvensk hetluft innan han lägger handskarna på hyllan.

4. Oscar Berglund (Assyriska FF)
Lån från Helsingborgs IF som har gjort en mycket bra säsong hittills. 25-åringen är en tvåmeters bjässe på 94 kg som täcker upp stora ytor i målet. Kroppen kan självfallet vara till nackdel också i vissa situationer, men Berglund har bra kontroll på sin kropp. Har nog seriens bästa händer, när det gäller att bjuda på sjuka enhandsräddningar. Jon Rytterbro har i och för sig höjt sig kolossalt mycket sedan han lämnade Blåsvart och har numera tagit upp kampen om startplatsen med HIF-lånet.

5. Richard Richardsson (IK Sirius)
Motivering överflödig? Alla som har sett RiRi vet att han är en av seriens bästa målvakter. Tycker dock inte att han har nått upp till sin höststandard riktigt, men lik förbannat är han i mina ögon topp 5-bäst, men statistiken säger annorlunda. Statistiskt sett ligger han i botten, men sedan har han ju haft en av seriens absolut sämsta defensiv framför sig större delar av våren. Kan inte ta på sig så många mål av de 31 insläppta hittills.

Bubblare:
• Fredrik Sundfors (GIF Sundsvall)
Målvakt med Siriusförflutet. Åldern börjar ta ut sin rätt här. Visst är Sundfors rutinerad och så, men långt ifrån jättestabil. Agerar riskfyllt många gånger. 22 insläppta är dessutom rätt mycket för ett lag som tillhör den absoluta toppen. Läge att lägga handskarna på hyllan efter denna säsong och undertecknad kan - stort nog - unna honom ett avancemang sista året på sin långa karriär.
• Nicklas Westberg (Väsby United FC)
En till målvakt med Siriusförflutet. Det var nära att Westberg skulle hamna på min topp 5-lista, men efter måndagens match sjönk (...) han till att bli ”bubblare”. Jag skulle inte byta ut NW mot RR om man säger så. Jag tror inte att han trivs i Väsbyomgivningen, Westberg börjar trots allt bli gammal och borde väl snart tröttna på tråkiga Väsby? AIK är han inte tillräckligt bra för heller.

Den som gillar statistik och föredrar att dra slutsatser efter det kan besöka denna sida. Själv tycker jag att den är kul att begrunda lite smått, som den lilla smygstatistiknörd som jag ändå är. Inget jag grundlägger min lilla topplista på i speciellt stora drag däremot.

Forza RiRi!

Det blev som bekant tre pinnar i måndagens måstematch. Det var fan så skönt och viktigt. Väsby United är en pissklubb som är en skam för svensk elitfotboll (SEF). Deras ”arena”, Vilundavallen, är av lägsta kvalité - snällt sagt. Man kan lista många brister på den. Det finns endast ett par biljettinsläpp, varav det ena är ett provisoriskt hål i staketet. Huvudläktaren har typ 200 slitna sittplatser och plexiglaset på sidan av denna miniläktare är igenimmat. Mittemot den läktaren ser man en löparbana, en gräsmatta som faktiskt brukar hålla bra kvalité (och det är det enda positiva med ”arenan”), samt två små ståplatsläktare, där oftast bortafansen håller till. Väsby har ju inga egna fans heller för den delen. Lika bra det. Den klubben förtjänar ju inte fans. Slynklubb till AIK som totalt saknar själ och charm. Ja, bortaläktaren på Vilundavallen kändes fallfärdig för några år sedan, när halva Uppsala våldgästade vilda Väsby, dagen då Sirius gick upp till Superettan. Numera är den läktaren av aluminium, typ. Ett uppsving med andra ord, tjiho! Men i halvtid kanske man som tillrest supporter blir sugen på en halvtidskorv eller en kopp kaffe? Jahaja, då får man trava runt hela arenan för det. Väl där på plats finns det två kiosker öppna. Som tur är kommer det inte fler än ett par hundra åskådare till Vilundavallen och då blir ju inte köbildningarna så långa heller. Blir man akut bajsnödig får man skita på sig eller något – några bajamajor finns ju nämligen inte på sidan där bortafansen huserar. Gästvänligt!

Så. Nu har jag fått klagat på Vilundavallen och dess brister. Skulle kunna gnälla ännu mer, men det orkar jag inte. Jag konstaterar i stället att matchen som spelades där förrförra måndagen var av tråkigaste slag och den matchen som spelades på vackra Studenternas, nu i måndag, var desto trevligare. Tre pinnar och ett kliv från 16:e plats till 10:e plats innebär arbetsro. Man får pusta ut. Pust!

Just det. Måste gnälla lite mer. Hur i helvete kan Vilundavallen vara godkänd på den här nivån? Studenternas IP behövde ju flera uppfräschningar för att bli godkänd för Superettan och den var ändå 100 gånger bättre än vad Vilundavallen är just nu. SEF ska ju framstå som hyperseriösa. Hallå eller?